Veckorapport

När jag kom hem en dag låg det ett nytt paket innanför dörren. Eftersom jag varit lite skeptisk till postgången och mitt förnuft, blev jag orolig igen! För nu väntade jag mig ju inget paket...

Men det var prickigt och fint och inuti låg denna fina väska, en liten variant av den jag fick veckan innan. Det var Camilla som skickat till dottern! Så fantastiskt snällt! Tack!

Förra veckan var jag en kort liten sväng på Syfestivalen och inhandlade endast detta:

Det kommer nog att blir ett par sjalar, har lite brist på sådana...
I torsdags var det stickcafé på biblioteket. Jag fick min fortsättningskurs i virkning av fröken Anna. Detta ska bli en minisjal och i ett svagt ögonblick lovade jag faktiskt att jag ska virka en fullstor sjal. Nu sa jag ju inte vilken dag...

Veckans icke-sticknings-relaterade aktiviteter har bestått av föräldramöte för stora dottern (nu i år 5 börjar det bli allvar), surströmmingsträff med kollegorna (lite gott och mycket trevligt), dop för Caesar (fint och sött). Nu återstår bara städningen och jag har lovat mig själv att om jag är duktig och får det gjort kan jag få sticka hela kvällen.

Byten

Jag har varit orolig i flera veckor, har haft otur med postgången förr och nu varken fick jag mitt paket eller fick bekräftat att mitt skickade paket kommit fram. 

Men plötsligt är allt i sin ordning igen. Avin till detta paket (stickpåsebyte) hade hamnat inne i en av döttrarnas tidning och hittades först när hon kommit hem igen efter en vecka hos pappan.

Här är en ganska dålig bild på en finfin stickpåse tagen under invigningsdagen, igår. Dagen avslutades med lilla dotterns test i ishallen. 

I paketet låg också dessa fina nystan och du har helt rätt Camilla, orange är en färg för mig!

Jag tackar alldeles väldigt och är jätteglad över både väska och garn.

Stora dottern blev grön av avund och tyckte att väskan nog skulle tillfalla henne, det kommer den inte att göra för jag vill ha den själv. Men jag blir nog tvungen att lära mig att sy något liknande tillsammans med dottern.

Jag har idag också fått besked om att mitt knappbytespaket kommit fram till nya ägaren och jag kan andas ut. Jag vill ju tycka att de på posten gör ett bra jobb! och det får man väl säga att de gör. Idag fick jag ett större (och tråkigare) paket levererat till min dörr. Det innehöll Nutramigen till lilla dottern och det var i sista stund jag beställde det för imorgon tar jag de sista skoporna ur burken som fanns hemma.

Bytte stickorna mot symaskin för en dag

Medan vissa satte igång direkt med prat och sömnad, började jag som vanligt med att tänka, tänka och tänka. Det är något jag försöker vänja mig av med för det är lite dumt att tänka ut så bra saker som jag tänker ut, när de blir så svåra att genomföra.

De andra påbörjade och avslutade det ena efter det andra och jag kom hem med det här:

En dag kommer den att bli klar, min stickpåse, och då kommer jag att vara nöjd, det vet jag. Problemet är då att jag måste sy en till, för denna är ju testpåsen i mina färger. En påse måste ju sys till min byteskompis och hon ska få något helt annat i färgväg.

Ett stort tack riktas ändå till Lisa och mamma som fick med mig på detta (jag var inte svårövertalad). Hur skulle det gå annars?

Det börjar bli kallt

och då behöver bebisar lite vantar.

Innan och under sticklägret stickade jag några par vantar. För ovanlighetens skull har jag alltså upprepat ett mönster, med lite förändringar såklart!

För några veckor sedan fick jag ett fantastiskt vackert och inspirerande nystan av Lisa. Det händer att just inspirerande nystan inte ger de vackraste projekt, men i det här fallet är jag faktiskt riktigt nöjd med mönstervalet!

Det är Coquille från Knitty.

Och... jag gick med i stickpåsebytet också...